Det snabbt föränderliga arbetslivet som hänger ihop med en värld i allt snabbare förändring påverkar både vår syn på lärande, innehållet i det lärostoff som förmedlas och sättet att förmedla kunskap. Att det sitter en massa experter på vuxenutbildning i alla våra nordiska länder och i Estland och grunnar på hur arbetsliv och utbildning ska ha största möjliga nytta av varandra utan att den enskilda arbetstagaren kommer i kläm känns uppmuntrande. Ingen behöver famla i blindo som bemödar sig om att ta reda på vad som gjorts och vad som görs för att arbetstagarna ska känna sig kompetenta och redo för en "ny värld".

På ett internationellt seminarium som nyligen hölls i Jyväskylä konstaterade erkända forskare bl.a. att den traditionella fortbildningen där man sitter på skolbänken inte längre räcker till. Nu bör det handla om en kombination av teoretiskt kunskap och praktiskt kunnande, där lärande sker i huvudsak på arbetsplatsen och där kolleger delar information med varandra. Självklart, kunde man tycka, men i praktiken har det visat sig att långt ifrån alla arbetsplatser stöder lärande.

Kritiska röster hörs också från Danmark, där man nu vill gå till grunden med att reda ut om vuxen- och fortbildning verkligen lönar sig sett ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Ekonomen Lars Skipper tror mera på en satsning på en bättre folkskola kombinerat med ett ordentligt stöd till socialt utsatta barn. 

Island har den lägsta arbetslösheten i Norden, men samtidigt är antalet arbetsföra vuxna med formell utbildning lägst. Därför ser arbetslivets lärcenter FA som en viktig uppgift att erbjuda vuxna olika vägar till en yrkesutbildning. Det handlar bl.a. om kortkurser och om att utveckla verktygen för utvärdering av realkompetens.

I Estland går ett pilotprojekt ut på att ge byggnadsarbetare formell kompetens via gratis utbildning eftersom enskilda personers brist på möjligheter att finansiera studierna där ofta är den största stötestenen. De som utbildar sig får också konkreta råd i arbetet efter själva kursen.

Av den norska artikeln framgår det att livskvalitet hänger ihop med lärande, vilket kanske är en av de viktigaste kopplingarna när vi granskar yrke och utbildning, också ur nationalekonomisk synvinkel. 

Anpassningen till arbetslivets snabba förändringar ligger även bakom Sveriges stora yrkesutbildningsreform som väntar på att bli godkänd av riksdagen. Yrkesutbildningen efter gymnasial nivå ska kunna skräddarsys enligt arbetsmarknadens behov utan att bindas vid hus och institutioner. I den stora reformen spelar samarbetet med det övriga Norden en avgörande roll. "Satsning på yrkesutbildning måste göras gemensamt", säger Jan Zakrisson på Kommunförbundet i Jämtland.

En nordisk satsning är också NVL:s nätverk Effekter i Vägledning som gör en grundlig kartläggning av forskning i och effekter av vägledning. En av de frågor de vill ha svar på känns mer än relevant i detta sammanhang: Ger vägledare människor vad de vill ha eller ger man dem vad regeringarna vill att de skall få?